Djurgymnasiets djuravdelningen

Idag på dagens lektion med DPSB-10 så gjorde Akvariegruppen Delvattenbyte i akvarier.

Då är det säkert många som undrar vad ett delvattenbyte är?

I fiskarnas naturliga miljö, alltså sjöar och vattendrag finns det ju en naturlig balans mellan ämnen och organismer. Vattnet byts naturligt ut genom till och frånflöde.

För att få ett akvarium att fungera och bilda en balanserad bakterieflora så måste man regelbundet göra delvattenbyten.



När man har fått en bra balans i akvariet så är det lagom att göra delvattenbyte varannan vecka för att späda ut halterna av giftiga avfallsämnen(Nitrit & Nitrat).



För att kontrollera värdena i vattnet använder man sig av en mätsticka där man läser av de viktigaste värdena för att kunna analysera hur det står till i akvariet. När man gör ett delvattenbyte så tar man inte ut allt vatten utan bara ca ¼. Detta för att behålla de mikroorganismer som hjälper till att bryta ner avfallet.

Ja lite av varje faktiskt! eftersom vi har en del små reptiler och grodor på djuravdelningen just nu så måste vi även fixa vettig mat åt dem att äta. Bästa käket åt småttingarna är inte hemlagad sylt som man kan tro när man ser den här bilden med alla syltburkar...


...utan bananflugor!


De här flugorna är av en särskild sort som inte kan flyga (praktiskt!) och lagom små för grod- och ödleungarna att äta och de är fulla av näring som gör att ungarna växer fint. de är dessutom väldigt lätta att odla och förökar sig snabbt som ögat i sådana här vanliga syltburkar med en tygbit över öppningen. Larverna lever av jästsvampar så geggan i botten är gjord av vanlig bakjäst, vatten, socker och lite ättika som gör att smeten inte möglar.

en sönderriven toarulle och en bit papper att klättra på och det är klart för flugorna att flytta in! en vecka senare ser man vita larver i bottengeggan som sedan blir puppor och kläcks som nya flugor i kryllande massor!

Skolan hade förra veckan brandskyddsutbildning och även vi på djuravdelningen fick vara med.

I utbildningen fick vi först ha teori om hur man förebygger vid brand och brands uppkomst, utrymningssäkerhet, släckutrustning samt olika rutiner som vi har här på skolan.  Vad man ska tänka på när det väl brinner. Rädda-Varna-Larma-Släck-Utrym.  

Vi fick även praktisera hur man släcker en eld. Vi fick prova på att släcka eld både på föremål och på en docka.


Zandra testar brandsläckare med kolsyra.



Sigrid testar brandsläckare med skum.



Sigrid & Zandra testar att släcka elden med en brandfilt på en docka.

Inne på isoleringen har vi även ett par av daggecko som sitter och väntar på att få komma ut så snart som möjligt när vi fått glasrutor på ett av terrariumen som finns inne i reptilrummet.

För ca 6 veckor sedan la honan ett ägg och nu har de kläckts!
Ungen är nu ca 1 vecka och sitter i en petpox inne i reptilrummet. Kom gärna och kika på den! :)
Daggeckohonan har även nu laggat två stycken ägg till som vi nu ska föröka kläcka och förhoppningsvis få två ungar till!

 

Tyvärr måste vi meddela att vi har avlivat alla våra underbara råttor hos veterinären på grund utav svår mycoplasma.
Detta har gjort att vi även blivit tvungna att riva hela råttburen så vi ber om ursäkt för röran inne i gnagarrummet!

 

 

Mycoplasma.
Den form av mycoplasma som drabbar råttor heter Mycoplasma pulmonis. Precis som alla andra mycoplasmaarter så liknar den bakterier, men skiljer sig från dessa genom att den saknar cellvägg. Därför kan man inte bota råttan genom att behandla den med antibiotika, eftersom antibiotikan verkar just genom att angripa bakteriers cellväggar och förstöra dem.

Nästan alla våra tamråttor bär på mycoplasma. De råttor som drabbas har av någon anledning, antingen tillfälligt eller medfött, fått nedsatt immunförsvar. Det kan vara stress, annan sjukdom, dålig avel eller väl genomtänkt avel som har gått fel som gör att råttan inte kan bekämpa infektionen själv och därför blir den sjuk.

Det man kan göra med en sjuk råtta är att behandla symptomen på infektionen, den kommer alltså aldrig bli fri från mycoplasman. Men den kan ofta fortsätta leva ett drägligt liv, helt fritt från symptom, men de kan fortfarande återinsjukna när som helst.Ju tidigare man upptäcker sjukdomen och får den behandlad av veterinär, desto större chans till ett så friskt liv som möjligt har råttan. Får råttan gå länge med sjukdomen obehandlad så kan den till slut bli kronisk, d.v.s. råttan kommer vara sjuk hela tiden eftersom mycoplasman förstör lungvävnaden.


Om din råtta börjar kuttra, antingen bara vid vissa tillfällen eller hela tiden, om den nyser, utsöndrar rött sekret ur ögonen och blir röd om nosen (det röda kallas "porfyrin") så är det tecken på en luftvägsinfektion som kan vara mycoplasma. På ljusa råttor kan man ofta även se rött stänk i pälsen, detta p.g.a. att snoret hamnar i pälsen när råttan putsar sig. Mycoplasma kan också orsaka öroninfektioner och s.k. snedskalle, genom att den vandrar upp från de övre luftvägarna till öronen.